Finansinspektionens tillsynsåtgärder 2023

Finansinspektionens tillsyn och åtgärder för utveckling av verksamheten styrdes av verksamhetsstrategin som färdigställdes vid slutet av 2022. Strategin framhäver proaktivitet och förutsägbarhet, verksamhet som drar nytta av digitalisering, ledarskap som stöder expertis samt flexibilitet och förändringsförmåga. I sin tillsyn under året reagerade Finansinspektionen på de omvärldsförändringar som beskrivits ovan i kapitlet Läget på finansmarknaden. Dessa gäller till exempel avmattningen i ekonomin mot en recession, höjningen av räntenivån, de ökade riskerna i fastighetssektorn, utmanande värderingar av investeringsobjekt, nedgången i konsumenternas och företagens förtroende samt det åtstramade geopolitiska läget som medfört en ökning av cyberriskerna.

Finanssystemets riskhanteringsförmåga stärktes genom makrotillsynsbeslut

Finansinspektionen stärkte i början av året banksektorns riskhanteringsförmåga genom att ställa finländska kreditinstitut ett systemriskbuffertkrav på en procent som trädde i kraft den 1 april 2024. Under andra kvartalet 2023 godkände Finansinspektionen att systemriskbuffertkravet som ställts av den norska makrotillsynsmyndigheten delvis kan tillämpas på finländska bankers norska exponeringar. I och med att buffertkraven träder i kraft ökar den finländska banksektorns totala makrotillsynsbuffertkrav till en totalnivå som Finansinspektionen bedömer vara tillräcklig.

I december 2023 återställde Finansinspektionen lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden, för andra än förstagångsköpare av bostad, till grundnivån 90 %. Beslutet motiverades av en minskning av sårbarheterna i det finansiella systemet till följd av den faktiska och förutsedda nedgången i hushållens skuldsättning. Den rekommendation om en skuldbetalningskvot som trätt i kraft vid början av 2023 bidrar också till att stävja riskerna i samband med en alltför stor skuldsättning. Den maximala belåningsgraden sänktes ursprungligen med fem procentenheter på sommaren 2021 för att begränsa riskerna i anslutning till hushållens skuldsättning.

Rekommendationen om den maximala skuldbetalningsbördan för bolånesökande som Finansinspektionen meddelat i juni 2022 trädde i kraft i början av 2023. En preliminär undersökning om hur rekommendationen följts gjordes i slutet av 2023. En mer heltäckande bedömning av hur rekommendationen följts kommer att göras i början av 2024.

Banktillsynen reagerade på omvärldsförändringarna

De finländska hushållens skuldsättning fortsatte den nedgång som börjat 2022. Även skuldbeloppet sjönk under 2023, men hushållens skuldsättning när det gäller såväl bolån som konsumtionskrediter är fortfarande hög. Tillsynen av vissa tillhandahållare och förmedlare av konsumtionskrediter överfördes från Regionalförvaltningsverket i Södra Finland till Finansinspektionen den 1 juli 2023.

Finansinspektionen bedömde hur de nya företagen under tillsyn uppfyller registreringskraven, iakttar förfaringssätten och skyldigheterna enligt penningtvättslagen och hanterar fallissemangsriskerna. Arbetet fortsätter 2024 och utgående från det inriktas den riskbaserade tillsynen på denna grupp av företag under tillsyn.

I och med förändringarna i den ekonomiska omvärlden fokuserade banktillsynen på hanteringen av kredit- och likviditetsrisker, efterlevnaden av den nya regleringen om ränterisker samt frågor som gäller den interna styrningen. Inspektionerna inriktades på kreditrisker, likviditetsrisker, intern styrning samt interna modeller för beräkning av kapitalkravet.

Den höga inflationen, stigande energikostnader och den snabba uppgången i låneräntor försvagade företagens och konsumenternas köpkraft och ökade gäldenärernas lånekostnader. Finansinspektionen inriktade tillsynen särskilt på bankernas kreditrisker och analyserade effekterna av uppgången i inflationen och räntorna.

Marknadsturbulensen våren 2023 som följde på de svårigheter som drabbade några medelstora amerikanska banker fick Finansinspektionen att inrikta banktillsynen på tillgången till och priset på likviditet och finansiering. Finansinspektionen bedömer bankernas balansposter genom att fästa uppmärksamhet vid värderingen av motsvarande balansposter som orsakade problem för de amerikanska bankerna. Problematiska poster är balansposter som inte fortlöpande värderas till marknadsvärde.

Riskhanteringen i fokus för kapitalbedömningen av banker

Banktillsynen utarbetade tio samlade tillsynsbedömningar under berättelseåret. En samlad tillsynsbedömning är en process där tillsynsmyndigheten bedömer bankernas olika riskfaktorer och den upprättas med 1–3 års mellanrum beroende på bankens riskposition och betydelse. Dessutom genomfördes tematiska bedömningar och inspektioner både i banker som står under Finansinspektionens direkta tillsyn och i banker under ECB:s tillsyn. De betydande bankerna i Finland som står under ECB:s direkta tillsyn är Nordea, OP Gruppen och Kommunfinans samt Danske Banks filial. De övriga bankerna i Finland står under Finansinspektionens direkta tillsyn.1

Finansinspektionen undersökte nuläget och utvecklingsplanerna för hanteringen av klimat- och miljörisker i bankerna under dess direkta tillsyn samt de uppgifter som bankerna offentliggör om dessa risker. Som underlag för denna tematiska bedömning användes i tillämpliga delar tillsynsförväntningarna i ECB:s guide för hantering av klimat- och miljörisker. Bankerna hade ännu inte på ett heltäckande sätt integrerat konsekvenserna av klimat- och miljörisker i sin riskhantering i fråga om olika typer av risker, men en utveckling kunde skönjas.

Finansinspektionen bedömde införandet av regleringen om den reviderade definitionen av fallissemang för banker under dess direkta tillsyn som använder schablonmetoden för beräkning av kapitalkravet. Skillnader i efterlevnaden av regleringen om definitionen av fallissemang konstaterades mellan bankerna. Mest betydande brister konstaterades i fråga om klassificeringen av nödlidande exponeringar med anstånd som fallerade exponeringar, i definitionen av förfallna exponeringar samt beräkningen av nedgången i värdet av en exponering vid omförhandling av lån. Finansinspektionen uppmanade bankerna att åtgärda bristerna och genomförandet av dessa åtgärder följs upp som en del av tillsynsmyndighetens samlade tillsynsbedömningar.

Finansinspektionen hade 2019 bedömt kreditinstitutens riskrapportering till styrelserna och under berättelseåret gjorde Finansinspektionen en bedömning av vilka åtgärder kreditinstituten har vidtagit utgående från rekommendationerna från 2019. I denna tematiska bedömning som Finansinspektionen riktade till banker under dess direkta tillsyn upptäcktes att alla banker under tillsyn som var föremål för bedömningen hade utvecklat sin riskrapportering. Det fanns emellertid stora skillnader mellan olika riskområden och banker under tillsyn. Innehållet i riskrapporterna har blivit mångsidigare och en tydlig förbättring har skett bland annat i och med att man lagt till flera delfaktorer för riskområden och åskådliggjort dem genom visuella metoder samt genom att lägga till framåtblickande scenarier, vilket ger styrelseledamöterna bättre förmåga att bilda sig en uppfattning om riskens innehåll och om delfaktorernas betydelse för riskpositionen. I rapporterna har kreditinstituten även lagt till en skriftlig analys.

Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska centralbanken (EBC) och Finansinspektionen genomförde stresstester av finländska banker och resultaten från dessa utnyttjas i myndighetstillsynen. Med hjälp av testerna säkerställs bland annat att företag under tillsyn har en tillräcklig kapitalbas för att täcka väsentliga risker. Stresstesterna omfattade åren 2023–2025 och bestod av ett basscenario och ett negativt makroekonomiskt scenario.

Finansinspektionen genomförde motsvarande stresstest i Finland för banker under dess direkta tillsyn. Av resultaten framgår att kapitaltäckningen i de mindre finländska bankerna var i genomsnitt god också i det negativa makroekonomiska scenariot. Den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen (CET 1) sjönk med 3,8 procentenheter till 11,4 % i det negativa scenariot. Det finns dock stora skillnader mellan bankerna. 

Utgående från resultaten från stresstesterna ställde Finansinspektionen för första gången en rekommendation om riktgivande tilläggskapital (Pillar 2 Guidance, P2G) för banker under dess direkta tillsyn. Utöver detta ställde Finansinspektionen för första gången ett buffertkrav enligt prövning för bruttosoliditetsgraden.

Tillsynen av de största bankerna under ECB:s tillsyn baserade sig på prioriteterna i ECB:s banktillsyn. ECB effektiverade sina åtgärder för att korrigera långvariga brister i europeiska banker under dess tillsyn och beordrade dem att vidta åtgärder. Den uppmanade bankerna att korrigera de kvalitativa bristerna i sina förvaltnings- och styrsystem samt i kreditriskhanteringen och kapitalplaneringen. Dessa kvalitativa åtgärder utgör en central del av banktillsynens verktygslåda. Bankerna ska särskilt fästa uppmärksamhet vid den interna förvaltningen och styrningen; tre av fyra europeiska banker under ECB:s tillsyn uppmanades att korrigera brister.

ECB preciserade i december 2023 något sina tillsynsprioriteringar för de tre följande åren som styr tillsynen av samtliga banker som omfattas av den gemensamma europeiska banktillsynen. ECB bad bankerna att stärka sin beredskap för makroekonomiska, finansiella och geopolitiska chocker (prioritet 1) genom att åtgärda bristerna i balanshanteringen och i hanteringen av kreditrisken och motpartskreditrisken. Bankerna ombads också korrigera förvaltningen och styrningen snabbare och effektivare samt åtgärda brister som gäller hanteringen av klimat- och miljörisker (prioritet 2). Utöver detta ombads bankerna att gå vidare med digitaliseringen och stärka sin motståndskraft mot störningar (prioritet 3).

I tillsynen av cyber­ och ICT­risker framhävdes omvärldsförändringarna

Finansinspektionen har extra noga följt med cybersäkerheten och betalningssystemens funktionssäkerhet på grund av Rysslands pågående anfallskrig och de skador som orsakats kritisk infrastruktur2. Information om cyberstörningar och störningar i betalningsförmedlingen har förmedlats till andra myndigheter enligt den praxis som överenskommits mellan myndigheterna. I den finansiella sektorn i Finland har inga betydande cyberstörningar konstaterats.

Finansinspektionen har tillsammans med finansministeriet, Verket för finansiell stabilitet och Finlands Bank skapat reservarrangemang för att trygga dagliga betalningar i händelse av att normala betalningssystem inte kan användas vid allvarliga störningar i samhället eller vid undantagsförhållanden. Om banken drabbas av en långvarig allvarlig funktionsstörning kan kundernas konto- och korttjänster skötas av försörjningsberedskapssystemet. Utöver detta omfattar arrangemanget bland annat tryggande av betalningsförmedlingen mellan bankerna.

Förordningen om den digitala motståndskraften i den finansiella sektorn (Digital Operational Resiliency Act, DORA) trädde i kraft den 17 januari 2023 och kommer att tillämpas från den 17 januari 2025. I de europeiska finansmarknadsmyndigheternas arbetsgrupper bereds reglering på lägre nivå (tekniska regleringsstandarder) som kompletterar förordningen och som förväntas bli klar i juni 2024. Finansinspektionen har inlett förberedelser för efterlevnaden av DORA-förordningen i regleringen och tillsynen.

Finansinspektionen slutförde under våren 2023 två inspektioner av bankernas ICT- och informationssäkerhetsrisker samt två tematiska bedömningar (kartläggningen av ICT-utläggningskedjor samt utredning av missbruk och ersättningspraxis inom betaltjänster).

Hösten 2023 inledde Finansinspektionen en inspektion av ICT- och informationssäkerhetsrisker i en bankgrupp samt en tematisk bedömning av säkerheten i nätbanken, mobilbanken och nätbetalningar som riktades till en större grupp banker.

I tillsynen av försäkringssektorn framhävdes kundskyddet och solvenstillsynen

Inom försäkringstillsynen framhävdes såväl solvens- som uppförandetillsynen inom pensions-, skade- och livförsäkringen på ett omfattande sätt under berättelseåret. Detta speglade såväl Finansinspektionens egna tillsynsprioriteringar som de strategiska prioriteter som fastställts av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa och som omfattar hela unionen.

Uppförandetillsynen fokuserade bland annat på tillhandahållande av försäkringar, muntliga ersättningsbeslut, ombudens yrkeskompetens och investeringsanknutna försäkringars nytta för kunden. Inom skade- och livförsäkringsgrupperna låg fokus på frågor kring tillförlitlig förvaltning och riskhantering, till exempel kvaliteten på risk- och solvensbedömningar och hanteringen av konsekvenserna av ränterisken och inflationen.

Pensionsförsäkringstillsynen tog sig bland annat an teman som arbetspensionsbolagens praxis för utläggning av verksamhet samt tilläggspensionsanstalternas informationsgivning till de försäkrade. I tillsynen av pensions-, skade- och livförsäkringsaktörernas investeringsverksamhet var temat bland annat likviditetsrisken och i tillsynen av arbetslöshetskassor kassornas investeringsplaner.

I uppförandetillsynen framhävs kundskyddet i den europeiska tillsynskulturen. Finansinspektionen prioriterar lagstadgade försäkringsgrenar i sin tillsyn men utövade en reaktiv tillsyn, bland annat utgående från kundkontakter, också av andra försäkringsgrenar, deras produkthantering och produkternas mervärde för försäkringstagarna. Tillsynsmyndigheten fäste särskild uppmärksamhet vid registreringen av försäkringsförmedlare och hur registreringskraven uppfylls.

Finansinspektionen deltog riskbaserat i Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopas arbete på samma sätt som tidigare år, särskilt när det gäller frågor som är centrala för den finländska marknaden. Under året behandlades bland annat teman inom hållbar utveckling, såsom integrering av marknadsrisker som orsakas av klimatförändringarna och försäkringstekniska risker som naturkatastrofer medför i solvenskapitalkravet, samt digitaliseringen och cyberrisker.

Distribution och utnyttjande av information framhävdes i inspektioner och bedömningar

I försäkringstillsynen utökades den proaktiva och förutsägbara tillsynens effektivitet och genomslagskraft genom att särskilt satsa på tematiska bedömningar och mer omfattande analyser samt genom att informera tillsynsobjekten om analysresultaten. Målet var att skapa en så stor synlighet och genomslagskraft som möjligt för observationerna och de förväntningar som riktas till tillsynsobjekten. Inom försäkringstillsynen färdigställdes nio tematiska bedömningar; en bedömning var ännu under arbete vid utgången av året.

Försäkringstillsynen arrangerade evenemang för tillsynsobjekt: pensionsstiftelser och pensionskassor, arbetspensionsbolag och företag under specialövervakning försäkringsbolagens ombudskontaktpersoner, arbetslöshetskassor samt skade- och livförsäkringsbolag.

Finansinspektionen inledde tillsammans med Finlands Bank ett projekt för att analysera makrotillsynsrisker i pensions- och försäkringssektorn. Den första analysrapporten från pensionssektorn blev klar under första halvåret 2023.

Försäkringstillsynen stärkte sin databaserade tillsyn genom att ta i bruk första delen av ett program för analys och stresstestning av skade- och livförsäkringsbolagens solvens och ansvarsskuld. Dessutom främjades utnyttjandet av Solvens II-data inom uppförandetillsynen.

Vakuutusedustajarekisterin_hakemukset_SVE.png

I kapitalmarknadstillsynen framhävdes marknadens förtroende och uppgivandet av hållbarhetsuppgifter

Marknadens förtroende samt uppfyllelsen av skyldigheten att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar som framhölls av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Esma framhävdes i kapitalmarknadstillsynen under berättelseåret. 

I sitt nyhetsbrev Markkinat fäste Finansinspektionen marknadsaktörernas uppmärksamhet vid hurdana affärer som kan anses vara sådan egenhandel som uppfyller kännetecknen för marknadsmanipulation. Marknadsaktörerna ska kunna lita på att den information som är tillgänglig på marknaden och de transaktioner som genomförs på marknaden är korrekta och äkta.

Finansinspektionen förde fram god praxis som emittenten kan följa för att försöka säkerställa att dess kommunikation med analytikerna är lagenlig. Kontakten mellan börsbolagen och analytikerna kan i vissa fall väcka misstankar om röjande av insiderinformation och kan därmed vara ägnad att försämra förtroendet för värdepappersmarknaden.

Finansinspektionen övervakar bokslut enligt IFRS-standarden. I tillsynsteman betonades den makroekonomiska miljön, de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig samt klimatfrågorna. När det gäller fastighetsinvesteringsbolag granskades dessutom de viktigaste faktorerna i noterna till bokslutet, bland annat noterna om värderingen av investeringsfastigheter och finansiella skulder.

Finansinspektionen undersökte under berättelseåret organisationen av och kvaliteten på compliance-funktionen i värdepappersföretag, fondbolag och hos förvaltare av alternativa investeringsfonder och upptäckte betydande brister i dem. Finansinspektionen utförde också stresstester av fastighetsfonder och upptäckte betydande brister också i dem. I stresscenarierna konstaterades att en del av bolagen inte tog tillräcklig hänsyn till de marknadsrisker som drabbar fastigheter till exempel vid ett exceptionellt marknadsläge. Vissa bolag uppvisade brister i rapporteringen av resultaten av stresstester till styrelsen.

I juni 2023 förbjöd Finansinspektionen en aktör som ansökt om verksamhetstillstånd att tillhandahålla investeringstjänster utan tillstånd.

Finansinspektionen genomförde en enkät om hållbarhetsrapportering för revisionskommittéer inom den finansiella sektorn och i vanliga börsbolag. Utgående från resultaten bedömde Finansinspektionen att bolagen befinner sig i mycket varierande situation i fråga om hur långt de kommit i införandet av hållbarhetsrapporteringen och att tidtabellen är utmanande för många. Att samla in högklassig information och färdigställa systemen med kort tidtabell innebär likaså utmaningar, liksom de knapphändiga resurserna och expertisen på marknaden. Revisionskommittéerna var medvetna om det omfattande regelverket för hållbarhetsrapportering, men kunskaperna var delvis ytliga.

Under berättelseåret färdigställdes miniminivåmodeller för tillsyn av hållbarhetsrapporteringen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Modellerna stöder en enhetlig tillsynspraxis på olika tillsynsområden. Europeiska kommissionen stöder de nationella tillsynsmyndigheterna i utvecklingen av moderna tillsynsverktyg för tillsynen av hållbar finansiering. Utvecklingen av ett IT-verktyg i samband med detta framskred enligt tidsramen för kommissionens projekt. Utöver detta deltog Finansinspektionen i slutet av året i lanseringen av Esmas projekt för förebyggande av grönmålning.

EU-regelverket om en gemensam europeisk åtkomstpunkt (European Single Access Point, ESAP) meddelades vid utgången av berättelseåret. Finansinspektionen verkar i Finland som ett insamlingsorgan och överföringen av den stora informationsmängden till åtkomstpunkten som förutsätts i regleringen kräver betydande ändringar i Finansinspektionens informationssystem. Bedömningen och den preliminära utredningen av ändringarna inleddes under berättelseåret.

Finansinspektionen inledde också planeringen av nya verksamhetstillstånd och tillsyn enligt EU:s förordning om kryptotillgångar som börjar tillämpas under 2024.

Tillsynen över bekämpningen av penningtvätt ska också omfatta efterlevnaden av sanktioner

Finansinspektionens tillsynsstrategi för bekämpningen av penningtvätt godkändes vid början av berättelseåret. Strategin framhäver en riskbaserad tillsyn som har genomslagskraft och omfattar också tillsynen av bekämpningen av finansiering av terrorism och efterlevnaden av sanktioner. Penningtvättstillsynen inriktas på samtliga företag under Finansinspektionens tillsyn och baserar sig på ett långsiktigt riskbedömningsarbete.

Finansinspektionens föregripande roll, dvs. informationsgivning och meddelande av anvisningar, samt en riskbaserad inriktning av tillsynen är central i strategin. Under de senaste åren har många nya, små och internationella aktörer kommit ut på marknaden och de känner inte nödvändigtvis till lagstiftningens innehåll och tillsynsmyndighetens förväntningar. Syftet med tillsynen är alltid att företagen under tillsyn kan agera rätt så att det inte uppstår behov av påföljder. Tillsynen omfattar livscykeln för samtliga aktörer, ända från ansökningarna om registrering eller koncession. De aktörer som är förenade med den största totala risken omfattas av regelbunden löpande tillsyn och de är föremål för årliga inspektioner eller tematiska bedömningar.

Reformen av penningtvättslagen trädde i kraft under våren 2023 och Finansinspektionen gav ut sina föreskrifter och anvisningar om bekämpning av penningtvätt i slutet av juni 2023. Samtidigt överfördes tillsynen av efterlevnaden av sanktioner till Finansinspektionen. Föreskrifterna och anvisningarna om sanktioner gavs ut i december 2023 och de träder i kraft i mars 2024.

Finansinspektionen genomförde penningtvättsinspektioner planenligt. Under 2023 slutfördes tre inspektioner och dessutom inledde tillsynsmyndigheten fyra nya inspektioner. Inspektioner inriktades enligt tillsynsstrategin för bekämpning av penningtvätt till nya verksamhetsområden, såsom tillhandahållare av betaltjänster. Tillsynen av penningförmedlare av hawala-typ var fortfarande ett av fokusområdena. Finansinspektionen återkallade i början av berättelseåret registreringen av en registreringsskyldig aktör på grund av brister i bekämpningen av penningtvätt.

Under året överfördes penningtvättstillsynen av vissa tillhandahållare och förmedlare av konsumtionskrediter till Finansinspektionen och analyserna i samband med detta fortsätter ännu 2024.

Tillsynen över bekämpningen av penningtvätt är i hög grad internationell verksamhet. Finansinspektionen har särskilt aktivt förbundit sig till FATF:s (Financial Action Task Force) arbete som bidrar till den kommande landanalysen. Vid slutet av året nåddes ett politiskt samförstånd om inrättandet av en europeisk tillsynsmyndighet för penningtvätt (AMLA).


Tutkintapyyntoja_poliisille_SVE.pngSeuraamusmaksuja_SVE.png

Julkisia_varoituksia_SVE.pngRikemaksuja_SVE.png

1 Beskrivs närmare i underkapitlet Samarbete med Europeiska centralbanken och de europeiska tillsynsmyndigheterna.
2 Skador på gasröret och i dataförbindelserna mellan Finland och Estland som upptäcktes 8.10.2023.